The rumble in the jungle...

Jag vill tacka Stefan Töyrä, jag vill tacka Jimmie Kraft, Zettergren, Markl, Olsson, Lundberg, Linus Persson, Stensson, Samuel Beckstrand och till sist Carl Johan motherfucking Klint. Du e kung!
Jag vill tacka alla Bajare som var där, jag vill även tacka dom som inte var där, för att ni får mej att känna mej lite über sådär. Jag vill tacka Bamsingarna, Hammarby hockeys styrelse, jag vill tacka Örström, jag vill tacka Tony Hjälmheden (slå dom på käften Tony!), Hockeyn för att de fimpade DJ:n och för att de fimpade nationalsången. Jag vill tacka Johansson för att han visade mej vägen för ett tag sen, jag vill tacka Arnewingarna för alla nya grova ord jag har lärt mej, jag vill tacka PJ och hårdrockarna för att jag alltid kan räkna med ett vänligt ansikte på Hovet, no matter what. Jag vill tacka KGB för röjet på läktarna i går, jag vill tacka Söderst@dions gästbok för hockeyhatet, ni ger mej tändvätska. Jag vill tacka souvenirbrudarna för att ni e så jävla trevliga, samma med matchvärdarna. Jag vill tacka Backstreets personal för alla sköna stunder. Jag vill tacka Mylis för att jag alltid kan tracka honom för hur mycket jag lider/njuter/trippelorgasmar på Hockey´n. Jag vill tacka Johan för att han dyker upp på Hovet när man minst av allt anar det, och hans brorsa som inte har råd med matcher nu (det fan dags att börja masa dej hit nu). Jag vill tacka Pangan o Beppo för att ni sliter så. Puss! Till sist vill jag tacka Jonas för igår, vilka gudar vi var. Hoppas du får komma till snart igen...

PS! Visst vill jag tacka HELA jävla Hockeylaget för igår. Inte bara de som jag skrev ovan...
Detta inlägg skrevs under svår bakfylla, med Coldplay, Lars Winnerbäck, Cher, Silverbullit och the Pogues i högtalarna. Tack till er oxå!





(Bildern är snodd från Bamsingarna. Tack till er)